Min vän har en blogg, jag är Pippi & vem är du?



Min fina väninna berättade om sin nystartade blogg för några veckor sedan. Hon skriver säkerligen med bravur - särskilt med tanke på att hon har skrivandet som yrke. Dessutom har hon väldigt många besökare. Tråkigt nog har hon valt att driva den anonymt och vill inte låta vare sig mig, eller någon annan, få veta adressen. Än så länge. Jag måste faktiskt erkänna att jag blev både besviken, ledsen och upprörd. Jag skulle ju aldrig skvallra för någon. Och så känns det så där barnsligt orättvist att hon samtidigt kan både läsa och kommentera min svada. Fast mest av allt är jag förstås löjligt nyfiken;o)

Vi hade en lång diskussion härom kvällen, om behovet av att skriva men samtidigt förbli in cognito. Jag kan hålla med på flera punkter - att det är befriande att skriva precis vad som faller en in, att inte behöva såra personer som betyder något omkring en. Men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det är ganska fegt och undra över vad då syftet är med det hela. Alla kan ju skriva vad de vill men sedan låta bli att publicera det. För mig är det just det att våga stå för det jag knattrar ner och dessutom få reaktioner på det, som betyder något. Men vi är alla olika och tur är väl det:o)

Vilka är då de som läser min blogg? Åh, det skulle vara väldigt intressant och kul att få ett hum om det. Skulle inte ni som läser vilja skicka en kommentar på detta inlägg med exempelvis någon av följande "epitet" (du får gärna vara anonym)? Familj eller släkting, nära vän, bekant, ex, fan, bekants bekant, okänd, annat (valfritt)...

Det påminner nog lite om de funderingar jag hade inför min första sverigeturné för en herrans massa år sedan. Jag var helt säker på att publiken mestadels skulle bestå av ensamstående småbarnsmammor mellan 20-35 år, och jag såg framför mig; om än inte sittande, åtminstone en stillastående publik. Men ack så jag bedrog mig. Det blev på det stora en ganska chockartad upptäckt att oftast finna ett trettiotal pudelrockare i spandexbrallor närmast scenkanten, headbangandes och sjungades med i alla texter:o) Det kan ju också berott på att de formligen dyrkade mina två dåvarande gitarrister som alltjämt stal hela showen;o)

Själv blev jag i en av lokalblaskorna vid något tillfälle framröstad och utnämnd till "Sundsvalls egen Pippi Långstrump"... Så något är det som inte riktigt stämmer - antingen med mig eller mina fans:o)



Kommentarer
Postat av: Fredrik

Fan :)

2011-02-27 @ 16:18:38
Postat av: Ingela Wagenius

Jag läser o känner igen, garvar, gråter och tycker bara du skriver sååååå bra! Tack o kram Gina :o)

2011-02-27 @ 17:27:10
Postat av: Babs

Fantast ;-) Måste ju bara hänga med, kram!!

2011-02-27 @ 17:46:34
Postat av: lotta engström

Jag har undrat detsamma ang hemliga bloggen, men hur kan den ha besökare om den är hemlig? fattar inget ja:0/ jag är oxå nyfiiiiiken, din blogg är himlans kul att läsa, men vore ju kul att ses i riktiga livet, va ju jätte länge sen, kraaaam

2011-02-27 @ 20:56:42
Postat av: Lilian Bokestig

Fan och vän!!!

2011-02-28 @ 07:12:01
Postat av: Blommen

Din blogg är bland annat; spännande, kul och intressant. Tack ytterligare en gång att jag fick länka till den från min egna. Keep it up and going! Kramen;-)

2011-03-01 @ 11:13:25
URL: http://somiblo.wordpress.com
Postat av: Cia

Gammal skolkamrat :)

2011-03-01 @ 19:51:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0