Jacobi

Foto © David Schreiner

Detta får avsluta hela fadderuttan med bloggen:o) Men more to come - sas:o) Anonym blogg? Njae - inte riktigt min stil!

"Gina, efter att ha läst ditt senaste (och tyvärr ditt sista) blogginlägg har jag funderat en hel del och slutligen har jag bestämt mig för att foga ihop en liten mejl till dig igen med hjälp av dina sångtitlar och förstås några till ord som jag lagt till för att försöka åstadkomma lite mer tyngd och mening i texten.

Du bör se den som en liten hyllning till det du skrivit hittills. Hoppas du gillar blandningen, håll till godo ;-)

”Din tid som bloggare har verkligen varit ”Inte för inte” och ”Jag undrar” om ”Det finns en gräns” för hur mycket jag kommer att sakna den. Det är det ”Ingen som vet”, nu när i alla fall jag har betraktat den som ”En sällsam gåva”.

Du är alltså lite less på Sveriges långa vintrar och är ”På jakt efter solen” sökande efter ”Tid till liv”. Jag för min del hoppas verkligen att du dyker ”Upp igen” i den ena eller andra formen, som bok eller platta och detta snarast möjligt, ”Alla är” vi väntande på detta, ”Tro mig baby”.

Jag själv kommer ändå att vara ”Min vana trogen” och fortsätta att driva min blogg även fast jag ibland ligger på ”Status noll” och har lite ebb i tankefloden, men rätt som det är så kommer det något ”Över mig” och då passar jag på och skriver några rader.          

Skulle också vilja tala om att ”Jag kommer hem” igen framöver och då kanske jag har vägarna förbi Sundsvall och, men bara kanske, om ”Det faller ljus” så kunde vi träffas. ”Vem kan lova”, och detta förutsatt att du fortfarande bor i Sverige såklart.

”Allt vi behöver” (eller åtminstonde jag) är att fortsätta att vara i kontakt med varandra och att vi aldrig måste ”Gå som på nålar” och att inget ”Svart ljus” påverkar oss negativt allt för ofta.

En sak är säker, ”Vit och ren” blir varken du eller jag igen och ”Ska jag någonsin” komma bort i alla ”Förvirrelser”, kanske känna mig ”Dum” över att inte alltid berätta all ”Sanning” så får jag inse faktum och att ”Män är män”.

Men, som vissa säger, att vi (män) bara ger oss hän åt ”Tyst gråt” är inte rättvist, vår sorg kan också vara genuin och mycket högljudd ibland. ”Varför” ”Regn är regn” och sol är sol råder det inga tvivel om. ”Jag ser inte Gud” men har i alla fall ett vagt begrepp om vad ”Kärlek” är.       

Ibland under nätterna ligger jag sömnlös med ”Händerna på täcket”, jag lyssnar till min fru och tänker ”Hur kan hon” sova så tungt, jag viskar tyst till henne ”Jag ser dig blunda”.

”Allt du ser” under dagen syns inte alls på natten och att ”Hon säger hon flyger” beror säkert på detsamma som jag ibland känner när jag kliver upp, man blir liksom yr, det är väl kanske åldern och det allför hastiga uppstigandet som gör att inte blodet strömmar tillräckligt fort runt i kroppen.”     

Ha det bäst, lycka till med allt (då speciellt med Indiengrejen), lev väl du också och stora kramar ;-) På återskrivande! Blommen".
______
Kram från mig blomman! Här är hans blogg!
http://somiblo.wordpress.com