Små triviala och världsliga problem...
Om du som läser detta vill slippa läsa vidare, är ett jättehett tips att inte gå in på ginajacobi.blogg.se....i det större sammanhanget - om där nu existerar något sådant alls. Men FB är ju stöpt i formen "individens förbannade rättighet/skyldighet" att förmedla sig till omvärlden igenom. Att Framträda Bra - vilket gillas och hyllas. Eller om man så vill - klaga lite allmänt eller för den delen lite mer djuplodande - vilket belönas med glada och engagerade tillrop. Detta för att familj och vänner, bekanta och fans ska få hänga med och med gott samvete slippa själva omaket med att ses irl. Jag har själv blivit likadan. Och FAN ta mig för det! Jag saknar ju precis alla!
Om du som läser detta vill slippa läsa vidare, är ett jättehett tips att inte gå in på ginajacobi.blogg.se.
Okay - du som inte vill läsa mer är ju ändå inte härinne. Varför då?
Det är tungt. På många sätt. Med min älskade igen, att det uppkommer konstigheter som ibland kan förklaras med förvärvat bagage. Men också för att jag inte hunnit, eller har haft råd att träffa min äldsta dotter och barnbarnen. Det gör mig väldigt ledsen och frustrerad. Likaså musiklärarjobbet som jag har fram till skolavslutningen. Det skulle kunnat vara riktigt bra - men har någon varit med om att få springa till varje klass med all utrustning i famnen för att det fattas musiksal? Har någon erfarit att få sjukt ont i huvudet på den andra skolan på grund av mögel (ja den ska rivas och slås samman med den första). Visst - det blir nog bra i höst, och rektorn vill tydligen att jag ska söka tjänsten. Jag börjar dock blir riktigt fedup med att verka inom skolan. Och jag fattar att inga skolor hittar musiklärare.
Jag fick igår veta att graviditetsdiabetesen jag fick med yngsta dottern för 9 år sedan har slagit till igen. Rätt hårt dessutom. Det var egentligen bara en slump att jag förstod det. Först när jag började kolla blodsockret med hanens överblivna stickor och pryttlar för en månad sedan. Dels var det min extrema trötthet sedan ett halvår tillbaka, som gjorde att jag ringde läkare och fick tid för alla prover. B-12-injektionerna, alla prover i övrigt är bra - men bukspotten verkar ha dormat av totalt... Andra värden som järn, levertjofs,halsthyroxin är helt ok.
Men nu är det som det är. Jag måste gå ner 10 kilo på två månader. Medelst kost och motion. Det förstnämnda - kosten - den satans kosten. Det som egentligen är mitt "levebröd" fast på omvänt sätt - ska jag INTE ändra på. Men kocken-hanen får se i stjärnorna efter socker och smör nu... Fast det borde han;o)Inga mer popcorn:o) Inte mer Shweppes lcitrus/lime-fusion uppblandat med kolysrat skitvatten. (Usch - det är unkas här vid havet om det inte får stå til sig).
Allt det här för ju med sig en sak - en intention att bli bikinismal och snygg (hallååå - 50 plus!), men eftersom vi bor nere vid den privata stranden, så får hanen ta med mig på lååååånga strandpromenader:o)
Annars? Jo ni! Idag har jag verkligen shoppat loss! Tog med mig sötbarnet till Dollarstore! Kolla: 2 Mr Muscle (ja alla fattar att det är för olika användningsområden - 2 for 30:-). Sedan disktrasor 10 pack, toalettborste, tvål 2 pack, deodorant "for men" jag kan stå ut med mig själv på och hnom. Blått mjukmedel som alla gillar, mjuka tandborstar till hanen 10 st!!!;o), Och balsam. För håret eller nåt. (själen vore ju något). Och en hudkräm för "gammalt kött för mormödrar".Åhh! En humla! Kom just flygande mot mitt ben! Både jag och katterna blev glada! Surr...surr...Tja.. annars har jag sökt jobb som butiksbiträde i sommar. När musiklärarjobbet är slut. Strandcaféet vi tänkte starta beror på hyresvärden. Men han är bra. Annars skulle jag inte ha varit här alls.
Håll utikik - ni strandande utan käk. Håll också öröppnande - ni som blev lovade mer musik.
All kärlek igen!
Välkommen tillbaks till "bloggeriet"! Jo, FB kan vara nyttigt och/eller onyttigt, detta är mycket relativt och beror helt och hållet på hur/när/varför applikationen används. Ingenting går dock någonsin upp emot att träffas irl, sådant behövs verkligen ibland om vi vill överleva.
Livet är tungt, men det går alltid vidare på det ena eller det andra sättet, och tur är väl det. Hoppas det löser sig med tid och slantar, så att dotter- och barnbarnsträff kan genomföras snarast, du behöver det! Gällande jobbet då, jobb är ofta så, dvs. ej organiserade, provisionella etc. Arbete är dock som vi alla vet ett nödvändigt ont och det är inte alla som trivs med sina respektiva arbetsplatser.
Men, varför kommer diabetesen tillbaks, usch, hoppas det går fort över, krya på! Bra dock att resterande värden är OK.
Lycka till med bantningen, det ordnar sig nog ska du se... du kommer säkert i/ur bikinin och promenaderna blir bergis, som du säger, lååååånga! Gällande 50 plus så är vi alla ungefär där.
Jaså, kreditkortet gick alltså varmt häromdagen pga allehanda inköp, mormorskräm inklusive! Hoppas ni öppnar fiket i sommar, synd bara att jag har på tok för långt att titta över på kaffe och dupp! Kram, och som redan skrivet, welcome back!
