När allt går sönder...

Nej. Just nu känns det inte som jag orkar något mer i hela mitt liv - hur långt det nu månne bli... Är alldeles förkrossad och sönderstressad...

Det har hänt alltför mycket den senaste veckan, med min fina styvfar, barnens morfar, min mammas make sedan 34 år. Försöker på väldigt jordnära sätt lindra hennes outsägliga sorg och saknad... Vet inte om jag kan det... Hon mår sämre än sämst, dessutom är min make allstädes frånvarande och trasig på alla de sätt, bilen gick sönder igen. Försöker låna och rodda (tack söta syster och Tomas), planera för skolan, tröstar en arg, trött och lesdsen Thyra... Säger "smarta" saker för varför vi inte kan bo hemma - hon saknar havet och katterna och sin nya kompis. Jag saknar min vanliga Fredrik, vårt nya liv vid huset som jag knappt hann bo in mig i - mer än att städa -  och önskar att han söker och får den hjälp han behöver. Olivia verkar ha styrt upp en del viktiga saker vilket glädjer en moders hjärta.

I övrigt lever jag och borde väl enligt jantelagen inte klaga... men jag tar gärna själv emot hjälp just nu. Kram och puss! Gina

Kommentarer
Postat av: Blommen

Snälla Gina, både du och jag VET att du orkar -tänk bara på ALLT du har varit med om och klarat av tidigare- och långt lär livet bli... dett har ju precis börjat... ett halvsekel är ingenting!

Både förkrossning och stress går att bota...

Saker händer jämt... det går inte att undvika... synd bara att mycket av det som händer inte borde...

Saknaden av nära och kära gör väldigt ont... men konstigt nog så går allt över med tiden... detta är otroligt men dock sant!

Hjälp existerar för alla om bara viljan finns och ofta bor den i det inre, ej i det yttre, tro mig... jag har en viss erfarenhet!

Att Olivia i viss mån har hittat vägen låter positivt, vi får hoppas att snespåren inte upprepas!

De dina hjälper dig ska du se och du har även allt stöd från oss andra!

Stimvis med kramar och pussar!

2011-10-10 @ 22:04:44
URL: http://somiblo.wordpress.com
Postat av: Gina

@ "Mia" och "idioten WB" - Ja men slå till nu då när jag är som svagast! Tack för omtanken btw! Glöm att jag tänker publicera er/din dynga! Har LITE annat att bry mig om som är på riktigt!

2011-10-12 @ 21:37:34
Postat av: Fredrik Jacobi Muskos

Förlåt älskling, läste detta först idag... Såklart jag är här för dig! Det vet du, jag överger dig aldrig. Jag vill också kunna hela och göra bra för oss. Har fått bra tips som påbörjas omgående. Jag saknar er otroligt mycket...! Kom hem snart, jag vill ta hand om dig! Jag vill älska dig och vara här för dig. Skit i kommentarer från idioter! Du vet att jag orkar med dig och vill vara med dig. Du orsakar inte problem, du löser dem, vilket någon verkar ha fattat helt fel.



All kärlek från maken som är sjuk men ska bli bättre snart!

Puss!

2011-10-14 @ 22:47:41
Postat av: Anonym

Gina,



Du var min Ikon då jag var fjorton, nu är jag 36. Jag råkade snubbla över Din sida i kväll.



Livet är så trasigt, jag famlar och ramlar igenom alltihopa. Människor som betytt ALLT bara försvinner och kvar står vi som fåniga maränger.



Jag vet inte.



Jag är med Dig i smärtan.

2011-10-21 @ 00:43:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0