Jacobi

Nu råder ommöbleringsplaner. Både rent fysiskt i lägenheten men också mentalt och arbetsmässigt. Troligen kommer det också att påverka hushålleriet här hemma. Jag ska alltså på jobbintervjun imorgon, sent om sider, efter åtta veckors influensa från h-vetet. Nervös? Nej, inte direkt annat än för väglaget, snömassorna, min syn och krabatens framkomlighet.

Jag tror att jag har stora utsikter att få arbetet, men samtidigt har jag omfattande idéer omkring det - och som kanske inte passar utlyst tjänst. Mina vänner tycker jag borde ta vad som bjuds eller krävs. Men mina ambitioner är alltid så mycket större, och jag arbetar som bekant helst i projektform. Vi får se vad rektorn tycker.

Jag har sökt flera andra tjänster som känns intressanta. Dels för att de ligger närmare hemmet, inte kräver lika mycket "performance" och 100% personlig entusiasm och närvaro. Musik är ju det jag alltid håller på med. Drama, bild och svenska känns mer som något jag både vill och kan utveckla i undervisandet. För elevernas och min egen skull. För att det är roligt på riktigt!

För mig har musik, sedan jag var barn, varit på fullaste allvar och ett sätt att överleva, försköna, förfula, förföra och beskriva mitt liv. Så när det gäller ett begränsat, externt musikaliskt åtagande, kommer jag att behöva ge "gärnet", och vilja ha ett tydligt mål.

Betänk, kära läsare - jag har mycket sällan varit anställd - utan alltid skapat de jobb jag tror på. Wish me good luck!